Min roligaste ridtravarupplevelse
Jag skulle vilja berätta om min roligaste upplevelse med min travare Denna Gigant! Det var sommaren 13 augusti 2005 och vi skulle på min första distansrittstävling. Vi skulle rida 20 km och det var inte så himla långt tyckte jag - jag var säker på att vi skulle komma först i mål....!
När vi lastade ut honom ur transporten var det 3 månader sen sist han var ute på tävling. Han blev väldigt exalterad när han fick syn på alla andra hästar. Jag tog in honom direkt till boxen eftersom det regnade ute.
När hans tidigare ägare hade kommit fram skulle vi gå och veterinärbesikta honom och det var det jag var mest nervös för: tänk om han var halt eller hade för hög puls? När veterinären skulle ta pulsen på honom kunde han inte stå stilla - det fanns ju så HIMLA mycket annat och kolla på så varför ska man stå stilla!! När veterinären äntligen lyckades ta pulsen hade han 57 slag/min!!
Oj, herregud!! Tänkte jag och blev ännu mer närvös än vad jag redan var. Som tur var så lugnade min "hinknisse" mig med orden: "Du vet ju hur han är, han laddar och då stiger pulsen".
Till start!
Vi startade i näst sista gruppen och vi var tre stycken i vår grupp. Nästan direkt skaffade vi oss ett ganska stort försprång - jag var så himla glad, allt gick ju som smort!
Efter cirka 20 min möter jag mina "hinknissar" i en så kallad v-sväng. Sedan fortsätter jag rak fram medan dom svänger upp åt vänster. Efter att jag fortsatt rak fram tog alla hovspår från tidigare startande slut, men inte tänkte jag på det, dum som jag var!
Efter ytterligare ca 20 min ringer en av mina "hinknissar" till mig och säger att dom tror att jag ridit fel. Men jag var helt säker på att jag hade ridit rätt. Efter att tag kom jag upp på ett berg med en liten stuga och alla stigar försvann.
Här fanns bara snår! De två andra i min startgrupp kom också fram till samma plats som jag. Vi diskuterade vad vi skulle göra men när de andra inte kunde bestämma sig, red jag tillbaka och ringde mina "hinknissar" för att höra var de trodde att jag ridit fel. Vi kom fram till att jag skulle också ha svängt upp åt vänster där jag hade möt dem tidigare. Det var inget annat att göra än att rid a tillbaka hela vägen till v-svängen. Det visade sig att jag ridit 5 km för långt, så jag fick rida 1 mil mer än alla andra.
1 mil kvar till mål
Tillsist kom jag och Denna Gigant fram till våra "hinknissar" och då var det bara 1 mil kvar till mål. Denna Gigant var inte speciellt trött!! När jag träffade frågade jag om jag var långt efter de andra, och det var jag, nästan 40 min så jag hade ju ingen chans att komma först i mål! Men tillsist kom vi fram till mål, näst sist eftersom jag red om ett ekipage på vägen till mål.
Nu var det ju bara det sista kvar - veterinärbesiktningen! Denna Gigant var inte halt eller uttorkad så det var bra. Men sen var det ju pulsen. Nu var det inget problem för Denna Gigant att stå still, han hade varit så himla duktig och gått 30 km istället för bara 20 km - allt på grund av mig! När pulsen var tagen tittde veterinären med mig med stora ögon och sa: "Ja du..."
Och så vart han tyst ett tag och det enda som for omkring i mitt huvud var att vi skulle vara diskvalicerade. Men så fortsatte han:
- Det här ser ju jätte bra ut! Hans puls är bara 53 slag/min!!
- Va!! svarade jag förvånat.
- Ja, det var länge sedan jag såg en sån låg puls på en häst som gått 3 mil.
Jag tackade glatt och gick därifrån med ett jättestort leende! Vi red på 3 timmar och dom som red rätt väg red på 2,5 timmar
FAKTA
Namn: Denna Gigant
Född 1996
e:Gift Box u:Fraulien Almo e. Carlisle
Travarbakgrund: 61 starter, 2 segar och 195 550 kr insprunget.
Kommentarer
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar!