Livet med Pärla

Insänd av Ida Johansson: Bitchmärr, avdankad travhäst och gammal grinig märr, ja ett kärt barn har många namn som alla vet.

För tre år sedan köpte jag detta ”kära barn” och just då var det en av de värsta dagarna i mitt liv, hon var helt tokig...

Insänt av Ida Johansson: Bitchmärr, avdankad travhäst och gammal grinig märr, ja ett kärt barn har många namn som alla vet. För tre år sedan köpte jag detta ”kära barn” och just då var det en av de värsta dagarna i mitt liv, hon var helt tokig...

Men allt eftersom tiden gick fäste jag mig vid alla hennes tokigheter och blev mer än förtvivlad när någon påpekade att hon såg förjävlig ut och gick som en kratta. Men det var kanske inte så konstigt, jag var tretton år och skulle ta hand om henne helt själv, visst jag gjorde så gott jag kunde men jag visste helt enkelt inte så mycket som jag borde ha vetat innan jag köpte henne.

Hjälpande händer
Men som tur var hade jag kunniga hästmänniskor runt mig som sade till mig att något var fel med hästen så de gick igenom utrustningen och där satt det första felet, bommen var av på sadeln. Då kan ni ju tänka er hur hennes rygg var just då, efter ett par år med den sadeln, därefter väntade många massagebehandlingar och veterinärbesök, när hon så småningom blev friskförklarad gjorde det lika ont i mig som det borde ha gjort i hennes rygg. Hon fullständigt vägrade släppa upp någon på sin rygg men ett tag senare lyckades jag med hjälp av tre personer till som höll i henne kravla mig upp och rida runt en liten stund och tro på fan, hästen älskade det.

Börja från början
Så då kan man dra slutsatsen att hon inte gillar uppsittningen, men visst tänkte jag det borde snart gå över, så farligt kan det väl inte vara? Nu två år senare har jag insett att det kunde visst vara så farligt, hon släpper fortfarande nästan inte upp någon annan än mig på sin rygg och även det under stora protester. Men jag har försökt att gå vidare med henne och jag har fått ändra tankesätt flera gånger för att det ska passa henne. Bland annat har jag varit tvungen att börja med täcken för att hennes rygg skulle hålla sig varm och torr, det behövde hon inte förr och det som svider mest för mig är att jag nästan har gett upp hoppningen totalt för hennes skull och det är inte det att hon inte gillar det utan tvärtom, hon blir alldeles för pigg och jag kan inte hålla henne i den form hennes rygg behöver. Detta är bara några av de uppoffringar jag har fått göra.

Framsteg varje dag
Nu låter det kanske som om det vore jättehemskt att ha den här hästen, men de är det inte. Nu på senare tid har hon accepterat sadeln någorlunda och hon ger mig tillbaka tusen gånger mer än jag någonsin trodde hon skulle. Vi har tränat på och hon tycker det är lika roligt varje dag, eller ja nästan i alla fall. Faktum är att allt har gått framåt med stormsteg den här hösten och hon blir bättre för varje dag. Först kunde jag inte kräva mer av henne än att hon skulle hålla sig någorlunda lugn och inte rusa iväg så fort man kortade tyglarna, sedan kunde jag försöka få henne lite lösgjord och avslappnad och få henne att tänka framåt neråt. Nu har vi till och med kommit så långt att jag kan kräva att hon går i en bra form och ändå fortsätta trycka på lite för att få bättre bakbensaktivitet utan att allt annat stuper. Så här i efterhand är det otroligt att hon återhämtat sig så bra som hon har gjort, och det beror enbart på kärleken mellan oss. En ärligare häst finns nog inte att få tag på.

Jag behöver väl inte säga att jag älskar min travhäst trots alla hennes egenheter!

Fakta:
Pärla heter egentligen Express Pearl och är född 1990
Härstamning: e. Express Pride u. Gaia Slettebjerg e. Francis Senator
Travarbakgrund: 7 starter, 5.600 kr insprunget