Berättelsen om Jompa

Jag hade varit utan häst några år och skulle köpa häst igen. Planen var att denna gång inte ta mig an en häst med problem. Jag har oftast lyckats få tag i djur som behöver lite extra omvårdnad och inte mår så bra...

 Titta på häst
Jag åkte iväg för att titta på en häst (valack 5 år) som skulle vara riden mycket i skog och mark samt älska att hoppa över diken, stockar och stenar.

När jag kom fram, hämtades en häst som bands efter bilen och fick springa efter hem. Han var otroligt mager och eländig och iklädd ett trasigt täcke.

Jag provred och provkörde honom: hästen försökte göra det jag bad honom om med noll balans. Det var absolut inte en häst som jag tänkt köpa - men så klart köpte jag honom. Jag kunde INTE lämna honom där.

De andra hästarna på gården såg bra ut, men han var ingen travstjärna så han behövde tydligen ingen omvårdnad...

Problem och reparation
Väl hemma hos mig började reparationen av en häst som var mycket trasig både invändigt, utvändigt och psykiskt. Han var rädd för ALLT, kunde inte stå still i gången, vågade inte gå i skogen, var så rädd för vatten att fuktig lera fick honom i panik.

Han var rädd för sin egen skugga och sprang helt plötsligt bakåt så fort han kunde: vad som var bakom brydde han sig inte om.

Diken, som de tidigare ägarna sagt att han älskade att hoppa över, gjorde honom fullständigt panikslagen. I transporten kastade han sig och greps av panik. Där fick ni ett smakprov av de olika problemen.

Jag började leda honom i skogen och runt bland gårdar och hus. Det blev många och långa promenader där han fick den tid han behövde för att komma över sin rädsla. Det gick åt mycket, mycket morotsbitar och beröm.

När det efter en tid gick bra att leda i skogen och på andra ställen, började jag skritta i skogen i ca ett halv år.

Denna stackars häst hade varken hull eller muskler. Han fick nu hur mycket hö han ville och gick sakta upp i vikt. Med långsam träning och med hjälp av duktig veterinär, homeopat, hovslagare och equiterapeut har resultatet nu blivit bra.
Jag är själv hästmassör och kan göra en hel del själv för att hjälpa och underhålla hans muskler. Jag har också tränat Parellis NH från grunden, det har varit suveränt.

Tre år senare
Nu tre och halvt år senare är han ett busfrö som vet att han är vackrast i världen för sin matte och han har en egen härlig personlighet.

Han är ingen lätt häst, mycket känslig men ändå tuff. Med hjälp av en underbar och duktig tränare, har han nu börjat komma i fin form och vi är igång med både öppna och sluta. En sån här häst blir liksom aldrig till salu - vi har ett alldeles speciellt förhållande.

Jag tycker att jag kan läsa hans tankar ibland och vad han tycker om saker. NU för tiden älskar han att hoppa över diken och traskar själv in i transporten.

Han har fått sitt självförtroende åter. Bilderna är på Jompa två dagar efter att jag köpt honom och 2 år senare.